Inomhusluft och Hälsa: Hur Städning och Byggmaterial Samverkar i Finland

Finland är känt för sin rena och friska inomhusluft. Vi rankas ofta högt i internationella mätningar gällande luftkvalitet, vilket ger oss anledning att vara stolta. Men samtidigt ser vi att Finland också är ett av de länder i världen med högst förekomst av astma och allergier. Denna motsättning väcker viktiga frågor om vad som egentligen pågår inomhus — i våra hem, skolor och arbetsplatser.

Trots våra goda yttre förutsättningar ser vi en oroande ökning av hälsoproblem kopplade till luftvägarna. Kan städkemikalier, byggmaterial och vårt sätt att förvalta inomhusmiljön vara en bidragande faktor?

Astma och allergier i Finland: En växande utmaning

Under de senaste 30 åren har astma och allergier ökat markant i Finland. Statistiken visar att andelen vuxna med astma steg från 6,6 % år 1996 till 10,9 % år 2016. Allergier har följt en liknande trend — redan 2006 rapporterades att över en tredjedel av kvinnorna och över en fjärdedel av männen led av hösnuva.

Eurostat pekar ut Finland som ett av de länder i Europa med högst andel astmatiker (ca 9 % av befolkningen). Detta sker trots att Finland har bland de lägsta nivåerna av utomhusföroreningar i världen.

Städningens roll: Mer betydelsefull än vi trott

Ofta ser organisationer städning enbart som en nödvändig kostnad — något som måste göras men som inte anses strategiskt viktigt. Städningen prioriteras lågt både inom företag och offentlig förvaltning, och kunskapen om städningens långsiktiga påverkan på hälsan är ofta begränsad.

Eftersom städning inte tilldelas den tyngd den förtjänar i beslutsfattandet, saknas också förståelse på ledningsnivå om hur kritisk städningen är för en hälsosam inomhusmiljö. Resultatet blir att man ofta godtar den billigaste offerten vid upphandling, utan insikt i vilka långsiktiga konsekvenser detta kan få för de som vistas i byggnaden varje dag.

En symptomundersökning borde vara lagstadgad, särskilt inom offentlig sektor där vi ansvarar för småbarn och barn som vistas i skolor och daghem. Det är kommunmedborgarnas barn som kommunerna har ansvar för under deras uppväxtår — en tid som är kritisk för deras framtida hälsa.

Om man årligen genomförde systematiska symptomundersökningar, där man mätte hur stor andel av eleverna som lider av astma, allergier eller andra besvär, skulle ansvarsfrågan hamna i ett helt annat ljus. Den verklighet som barn med dessa sjukdomar möter varje dag är betydligt tyngre än för andra, och det borde återspeglas i hur vi planerar, städar och underhåller skolmiljöerna.

Att ignorera dessa frågor är inte längre försvarbart — varken etiskt eller ekonomiskt.

Städningens dolda påverkan

Vad som ofta glöms bort är att städkemikalier, som används dagligen, lämnar efter sig rester även vid sparsamt bruk. Dessa kemikalier kan samverka med flyktiga organiska föreningar (VOC) som emitteras från byggmaterial, särskilt från plastmattor och lim som används vid golvläggning.

Resultatet kan bli en ny typ av förorening som belastar inomhusluften kontinuerligt — en osynlig men påtaglig riskfaktor för vår hälsa.

Det är alltså inte en engångseffekt efter städning, utan en långvarig, pågående process där kombinationen av kemikalier och byggmaterial avger ämnen som vi människor sedan andas in dag efter dag. Det blir därför viktigt att förstå städningens roll som en aktiv faktor i inomhusmiljöns långsiktiga kvalitet, inte bara som en hygienåtgärd.

När städkemikalier möter byggmaterial – Vad bildas?

När städkemikalier reagerar med VOC från golvlim och mattor kan flera skadliga ämnen bildas, bland annat:

• Formaldehyd – en cancerframkallande gas som irriterar ögon, näsa och hals.
• Acrolein – en starkt irriterande substans som påverkar andningsvägarna.
• Ozon (O₃) – kan bildas från reaktioner och skada lungvävnad.
• Aldehyder – ämnen som kan framkalla inflammation och allergiska reaktioner.

Särskilt i byggnader där golvmattor lagts ovanpå fuktig betong kan dessa reaktioner förstärkas. Även om betongen torkar över tid, kvarstår problemen med kemiska emissioner, särskilt om städning sker dagligen med kemikalier som påskyndar processerna.

Exempel: Vad Innehåller vanliga städkemikalier?

Låt oss titta på en av de vanligaste allrengöringsprodukterna för hemstädning, Ajax Allrengöring:

• Sodium Lauryl Sulfate (SLS) – en tensid som kan irritera hud och luftvägar.
• Citric Acid – reglerar pH men kan frigöra ångor vid reaktion.
• Ethyl Alcohol (Ethanol) – lättflyktigt lösningsmedel som avdunstar och bildar VOC.
• Sodium Benzoate – konserveringsmedel som kan orsaka allergiska reaktioner.
• Sodium Hydroxide – en stark bas som kan vara frätande och ge andningsbesvär.

Det är viktigt att komma ihåg att inom professionell städning är kemikalier ofta i koncentrerad form, vilket innebär att påverkan på inomhusluften kan bli ännu starkare.

Till detta tillkommer även miljöpåverkan från det stora plastavfallet som dessa produkter genererar.

Är mögel alltid problemet?

När dålig inomhusluft upptäcks i skolor och offentliga byggnader pekas mögel ofta ut som huvudorsak. Men i många fall kan man inte hitta mögel vid inspektioner. Och även om fuktskador förekommit, är det långt ifrån alltid som det är en felaktigt lagd matta eller för fuktig betong som är huvudproblemet.

Ofta kan symptomen istället bero på kemiska emissioner från byggmaterial i kombination med felaktig städning, där skadliga ämnen byggs upp i luften dag efter dag.

Jag har ofta tagit fram ett exempel där man beslutar efter påtryckning av föräldrar att ny skola byggs, allt köps nytt men personalen, eleverna samt samma städ som på den gamla skolan förs över och plötsligt har det gått 1-2 år och man börjat återigen på nytt klaga på inomhusmiljön.... MEN VI HAR JU EN NYBYGGD SKOLA???

IoT-sensorer: Vägen framåt för bättre kontroll

Inom många kommuner används redan IoT-sensorer på tekniska sidan för att mäta VOC och andra luftföroreningar i realtid. Problemet är att denna data sällan är tillgänglig för städsidan.

Om städbeslut istället baserades på faktisk data från IoT-sensorer skulle man svart på vitt se hur valet av städprodukter påverkar luftkvaliteten — ibland i flera timmar efter städningen. Detta skulle ge helt nya insikter och möjliggöra bättre, hälsosammare beslut.

Det är få som medvetet vill använda produkter som förgiftar den miljö vi vistas i, men utan tillgång till rätt information är det svårt att förstå den verkliga påverkan.

IoT-teknologi erbjuder därför en kraftfull väg framåt för att skapa friskare inomhusmiljöer och minska hälsoriskerna på riktigt.

Min Bakgrund – Varför jag lyfter fram detta

Jag som skriver detta har arbetat inom den professionella städbranschen sedan 2006. Under dessa år har jag haft kundansvar för flera av de ledande nordiska städföretagen och arbetat brett över olika miljöer.

Min specialinriktning var under en period inom R3 renrumsstädning, där jag ansvarade för hela Sveriges renrumskunder. Där ställdes extremt höga krav på förståelse för hur små partiklar och kemikalier påverkar miljön och hälsan men viktigaste av allt slutprodukten som de tillverkar. (Exempelvis en medicin som du ska få via spruta, vill du är rent ifrån något annat som inte ska vara med)

Denna bakgrund har gett mig en bredare syn på städningens verkliga betydelse — både när det gäller teknik, hälsa och långsiktiga effekter. Därför ser jag tydligt att vi behöver lyfta städningen till en mycket högre prioritet än idag.

Inte för att det ser fint ut på ytan. Utan för att det är avgörande för människors hälsa.

Så om du är förälder och har barn i daghem, se då till att påpeka att de inte städar med kemikalier för de är garanterat inte bra för ditt barn!

Business Development Manager

Joakim Riippa

AadoTech - We put people first

DAYCARE EXELLENCE - By AadoTech / Tersano SAO